Tre olika sätt att arbeta med Future City

Hur kan en jobba med Future City? Det finns få regler i hur en jobbar med Future City. Det som är viktigt är att skolan lämnar in tävlingsuppgiften i tid och så att det motsvarar de olika bedömningskriterierna. Här följer tre olika sätt att angripa projektet Future City på.

Så här gör skola 1:

De arbetar med Future City löpande under tävlingstiden. De börjar direkt efter höstlovet. Det här året arbetar de med bland annat energi och kretslopp på NO-lektionerna och på SO:n pratar de om vad som finns i en stad och befolkningen. På svensklektionerna arbetar de med uppsatsen och beskrivningen av modellen.

Arbetet med Future City startas upp med en kickoff där skolans deltagare från förra årets tävling får berätta om hur de hade jobbat med det förra året.

Eleverna arbetar i mindre grupper. De har sedan en lokal tävling på skolan där niondeklassarna som var med förra året kommer att delta som jury.

Skola 2:

Alla elever i årskurs åtta arbetar med Future City. Varje klass är uppdelade i tre lag och deltar i den egna finalen på skolan.

På NO-lektionerna läser eleverna miljö och energi i årskurs åtta. Varje lektion börjar med att knyta an dagens lektion till Future City. När de pratar om koldioxid som ett miljöproblem diskuterar klassen hur de ska undvika dessa miljöproblem i sin stad. De arbetar också med Future City i SO:n och svenskan.

Det viktigaste är att det blir bra lektioner för eleverna och att de lär sig något, i andra hand kommer tävlingen. Även om det är roligt om det går bra i tävlingen.

De börjar med att spela Minecraft. De startar upp i skolan, men mycket av spelandet sker på fritiden. Lektionerna används till undervisning så att eleverna kan visualisera och konstruera en bra framtidsstad. I uppstarten i år har de använt sig av en lektion från futurecity.nu, Hur planerar man en stad.

– Jag tycker vi bara har börjat med Future City, men eleverna är taggade. Jag hör hur de planerar att spela efter skolan. De pratar biogas och hur de ska använda regnvatten, säger en lärare.

Varje lag har en varsin plats på Google drive där de sparar dokument, inloggning till Minecraft och annat de behöver för projektet.

Hittills har de haft besök av kommunens stadsplanerare som har föreläst och häromdagen hade de en föreläsning om passivhus.

I december kommer eleverna att skriva en varsin uppsats på svenskan. Varje lag får sedan sätta ihop en uppsats av sina åtta enskilda uppsatser som de tävlar med. Eleverna måste samarbeta och komma fram till vad deras stad står för och samtidigt lär de av varandra.

Skolan har en egen final på skolan med 12 tävlande lag. I år arbetar de på att ha en extern jury med deltagare från bland annat kommunen och universitetet. Vinnaren på skolan representerar sedan skolan i Future City.

Skola 3:

Det är tacksamt för eleverna att arbeta med Future City. Det blir lättsamt och mycket diskussioner eleverna emellan.

Eftersom det är en stor bredd på uppgifterna inom Future City gynnar projektet alla elever. Till exempel kan en elev som är duktig på datorer vara den som får glänsa. Många elever ha specialkunskaper inom ett område, som rymden till exempel, och den kunskapen kan de använda i Future City. Är det i rymden framtidens stad kommer att finnas?

Det går bra att jobba mot kursplanens mål med hjälp av Future City tycker en lärare. I år arbetar de både Future City i både år 7 och 8. De försöker få eleverna att använda all kunskap de har tillskansat sig hittills för att bygga sin framtidsstad.

Minecraft spelar de i grupper. Eftersom det tar tid att spela så får eleverna spela på håltimmar och fritiden också.

Alla elever skriver en varsin uppsats. Sedan får de läsa varandras uppsatser och lära av varandra. Svenskläraren är med och stöttar uppsatsskrivandet.

När det är dags att bygga modell diskuterar de inriktningen på modellen i grupper utifrån vad de har lärt sig och vad grupperna har kommit fram till. De diskuterar sig fram till en idé som de satsar på och bygger sedan sin modell på tekniken, slöjden och bilden.